Kraftsamla mot dödsbränder där risken är störst

Dödsbränder Debatt: Kraftsamla där risken är störst

Kraftsamla mot dödsbränder där risken är störst

Nu tändas tusen juleljus i våra svenska hem och risken för bränder ökar mångfalt. Varje år sker 24 000 bränder i svenska bostäder och mellan 80 och 90 personer dör. En oproportionellt stor andel av de som förolyckas är äldre eller lever i socialt utsatta områden. Antalet döda i bränder har minskat under lång tid, men risken att dö i hemmet är långt större än i offentliga lokaler. Risken att dö är inte heller jämnt fördelad i befolkningen utan uppvisar tydliga skillnader, framförallt beroende på ålder och social utsatthet.

Forskning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Brandforsk låtit göra, visar att bränderna i hemmen är koncentrerade till äldre personer och till vissa socialt utsatta områden. Gemensamt är att de som skadats eller dött i bränder ofta har nedsatt kapacitet och svårt att hantera den situation som leder till att en brand uppstår.

Sverige har en nollvision när det gäller antalet döda i bränder, men ska vi nå den krävs krafttag när det gäller brandskyddet på de ställen där riskerna är som störst:

  • Bättre brandtålighet i material där brand oftast uppstår
  • Ett förstklassigt brandskydd för dementa som vårdas i hemmet
  • Investeringar i säkerhet i socialt utsatta områden

Den vanligaste brandorsaken, med 30 procent av bränderna, är brand i möbler och orsaken är i regel rökning. En cigarett som tappas i knät kan bli livsfarlig om rökaren är förvirrad, påverkad eller rörelsehindrad och har svårt att få bort den. Vi behöver snabbt få strängare regler för brandskydd i textilier, stoppade möbler och madrasser på samma sätt som man har i USA och Storbritannien. En glödande cigarett ska inte kunna antända en soffa eller säng.

Det är fastighetsägaren som har ansvar för att förebygga brand och olyckor, men dementa äldre som vårdas i det egna hemmet har inga möjligheter göra det. Därför bör kommunerna ta ett ansvar för att, när ett biståndsbeslut tas, även erbjuda sig att hjälpa de personer som själva inte kan ordna ett tillräckligt gott brandskydd. Kommunerna kan ta ansvar för att installera utrustning som spisvakt som stänger av spisen om den inte används, mobila sprinklersystem som kan ställas ut där riskerna finns och inte minst nätanslutna brandvarnare. Eftersom personer med nedsatt funktionsförmåga har svårt att förstå vad en tjutande brandvarnare innebär, ska det vara ett krav att brandvarnare också är uppkopplade mot en central så att ett larm omedelbart går till både brandkåren och hemtjänsten. Kommunerna bör ställa krav på hemtjänsten att vara särskilt utbildad och tränad för att, i det fall de är på plats, evakuera vid brand på samma sätt som om klienten bodde på ett särskilt boende.

I våra socialt utsatta bostadsområden brinner det väsentligt oftare än i stadskärnor eller villaområden. Den stora höghusbranden i London förra året visade på vikten av bättre brandskydd i miljonprogrammets höghusområden. Det viktigaste är att:

  • Inventera brandsäkerheten hos de byggmaterial som använts och se till så att exempelvis fasader inte kan förvandlas till facklor på det sätt som skedde i London.
  • Uppgradera brandskyddet vad gäller både släckning i husen och utrymningsvägar, vilket kan göras med en kombination av nätuppkopplade brandvarnare och övervakningskameror.
  • Ställa krav på fastighetsägarna så att de regelbundet övar hur man beter sig vid en brand så att de boende vet om de ska stanna i lägenheterna eller ge sig ut i trapphusen.

Forskningsrapporterna som MSB och Brandforsk låtit göra visar att vi kan nå visionen om noll döda i bränder om vi kraftsamlar på de områden där riskerna är som störst. Bättre brandtålighet i möbler och sängar, ge våra äldre som vårdas i hemmet ett förstklassigt brandskydd och skärp reglerna för brandskydd och övning i våra socialt utsatta höghusområden.

Sundbyberg 2018-12-21

 

Pär Nilsson

VD Confidence

Läs även tidigare Debatt: Dåligt brandskydd för äldre

Läs fler debattartiklar